oxå chi fick jag totalt helt jävla blåst helt förkrossad känner jag nu....hur kan det vara sååå svårt att höra av sig å säga att något har hänt eller om något är fel.helt oförlåtligt å inte höra av sig. :*( jag fick heller ingen glass...jag skiter i glassen...det var dig jag ville träffa,men jag vågade juu inte köpa någon eftersom jag inte visste om du kom eller ej. ett litet sms hade räckt. det ska vara en jävligt bra ursäkt att ha om man inte hör av sig typ att det hänt en olycka eller hamnat på sjukhus har jag stor förståelse för....men att bara undvika känns inte schysst eller är ok.speciellt inte när jag själv har problem med att gå ut det var faktiskt riktigt jobbigt å sitta där i hamnen helt ensam å bara vänta passade på att sola benen å ansiktet...gaahh jag kan inte släppa det med min eventuella träff varför kom du inte? jag hade kännngar i magen som sa att jag inte skulle till hamnen å jag skulle lyssnat på dom såååå hade jag sluppit bli sårad även om det inte syns såååå är jag ledsen inombords i mitt hjärta. varför varför jag blir galen tänker bara på varför? sååå är det bara ett litet sms kunde/kan du väl skicka mig? jag undrar ju vart du håller hus såååå snälla hör av dig sååå fort du kan....jag har förståelse...men kan förlåta om det e något akut som inträffat...jag vill bara veta! å sluta sitta här å grunna på ditt svar.har jag gjort något fel? det är en stor fråga!